Omsorgstiden

– eller varje barns rätt till en lärorik och utvecklande vardag, i sin egen takt.

”Förskolan ska sträva efter att varje barn;
– Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga
– Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära”
Lpfö98

Att ha många små i barngruppen gör att man måste fokusera på andra saker än de rent planeringstekniska. Små barn kräver omsorg, omsorg i mängder. För dem spelar det ingen roll om jag som pedagog har planerat in att vi denna vecka skall måla små tomtar eller ha flera sångstunder när det enda jag som ett eller tvååring vill är att få kramas, vara nära och bli guidad i den stora världen.

Omsorgstiden är den viktigaste biten i deras liv. Att få vara mätt, hel och ren samt hela tiden ha någon vuxen nära som kan gripa in när man som liten inte själv förstår vad som är rätt eller fel, farligt eller ofarligt.

Man måste som liten få vara, bara vara och bli trygg i det. Få känna att man får tid att utvecklas i sin egen takt. Få förståelse för att även de situationer som ni vuxna anser vara rutinuppdrag faktiskt är en hel vetenskap för mig.

Ett blöjbyte kan innebära att barnet snabbt kommer till skötbordet, får ny blöja och så vidaretill nästa uppgift. Eller, ett ömsesidigt möte där jag som pedagog i barnets takt låter barnet vara delaktig i arbetsuppgiften. Ger barnet möjlighet att själv hjälpa till. Ögonkontakten på skötbordet där jag som pedagog samspelar med barnet, genom att tex tala om barnets olika kroppsdelar, gör en ramsa som lockar till skratt eller helt enkelt sjunger en sång, är så
otroligt viktig.

Vid handfatet låter jag barnet i sin egen takt bekanta sig med vattnet och upplevelsen av att känna på tvålen som både luktar gott, smakar illa och är alldeles halkig.

När vi går ut på gården, är då det viktiga att komma ut, eller är det att barnet i sin egen takt får förståelse för sin egen inneboende styrka, att den klarar vissa saker men att barnet i vissa delar behöver mer stöd av en vuxen. Naturligtvis finns det stunder då detta inte hinns med som man kanske skulle velat. Varje dag kanske inte alla hinner ut men då får man se det som så att det funnits andra saker som prioriterats.

Men om vi alla bara ser möjligheten att se omsorgstiden som något positivt och utvecklande, och ser den som en stor del av verksamheten, så blir det lättare att låta det ta tid!! Att inte hinna med det man planerat innebär att mer tid lagts på omsorg vilket i sig borde vara något positivt. Aktiviteter och planerad verksamhet är en så liten del av förskolans uppdrag i jämförelse med den omsorg vi måste kunna bistå med.

Men vårt mål är en verksamhet där omsorgstiden genomsyras av genomtänkta mål och vårt uppdrag kommer härmed innebära att barnen lär sig i sin vardag, oavsett ålder.

Så det vi vill säga med detta är att när barnen inte har facken fyllda med fabrikationer av olika slag så beror det på att de har haft fullt upp med annat. Inte att de suttit stilla och inte fått tid för utveckling. Både små och stora barn på Bybarna får möjlighet att efter egen förmåga göra saker som ger just dem utmaningar och erfarenheter.

Av Anna Sommer.